Redan tidigare har jag hävdat att man skall akta sig för att använda sig utav ordet "kränkt", då det är på mycket god väg att förlora sin innebörd. Skulden härtill lade jag då i allmänhet på människors bristande språkkänsla och i synnerhet på kvällspressen. Det står jag fortfarande för men tror att det finns ytterligare en aspekt jag inte har behandlat; folk är livrädda för konflikter. När vi är arga kommunicerar vi helst genom lappar och kritik riktad mot sakfrågor uppfattas som kritik mot person. Varifrån detta kommer vet jag inte. Måste man vara omtyckt av alla? Måste man tycka om alla? Det kan omöjligt vara så. Vårt umgänge med varandra bygger inte på att vi skall gilla alla och sky konflikter utan att vi respekterar varandra tillräckligt mycket att kunna kritisera. Annars går det åt skogen. Flinande som fån vandrar vi mot avgrunden. Effekten av att inte våga kritisera blir i långa loppet att fel som uppstår bibehålls och blir normgivande. Det läggs miljoner på kurser om konflikthantering, som förvisso är bra men det glöms bort att nämnas att konflikter inte enbart är av ondo samt att alla konflikter inte behöver lösas. Internet är hemskt, då man kan vara anonym och mobba varandra påstås det ibland i kvällspressen. Och? "Oh, nej. En person på internet tycker inte om mig. Mitt liv är förstört", för att citera Knatten. Det spelar väl ingen roll.

Ett gammalt kriterium för vänner har sedan urminnes tider varit att de kan berätta för en att man gjort fel, att skorna inte matchar tröjan eller vad det nu kan vara. Det är relativt enkelt; vill jag inte ha ett svar, frågar jag inte. Det borde vara så generellt. Kritiken mot att språkbruket i skolan är hårt är symptomatiskt. Så fort man beslutar om att förbjuda svordomar, blir det något man kan använda för att verkligen bevisa hur tuff man är. Språk behöver användas för att utvecklas och det är föga troligt att ett skolbarn som slänger sig med könsord knallar in på banken en dag 20 år efter studenten och brölar "ge mig ett lån din fitta!". Om denne nu skulle göra det, så skulle nog snart insikten komma att lån av pengar och könsord inte går ihop. Man kan kalla varandra för otals kroppsöppningar och fortfarande vara vänner men börjar man använda samma språk på okända människor kommer nog även dessa vänner att försvinna. Att inte tycka om alla innebär inte att man nedvärderar dem. Att inte gilla vad dessa gör innebär inte att man nedvärderar dem, så länge det är sakligt. Det hela handlar mycket om språk, varför språkundervisningen är oerhört viktigt. Hur skall man kunna kommunicera med varandra om orden inte betyder samma sak? Ju sämre språkförståelse någon har, desto större risk att någon blir förolämpad. Om man då tar åt sig allt direkt så blir det sällan bra.

David Eberhardt, författaren till I trygghetsnarkomanernas land, är aktuell med en ny bok som handlar om hur vi inte längre kan ta ens den minsta gnutta skit av någon. Ingen tar skit i de lättkränktas land heter den och redan nu har den fått uppmärksamhet i media. Läs igenom artiklarna och läs även kommentarerna så ser ni hur rätt han har. Folk som bli upprörda över artikeln kan inte ha det lätt.

Läsning: Aftonladet, Aftonladet, Expressen