Säkerhetspolisen (Den officiella förkortningen på Säkerhetspolisen är mig veterligen SÄK och inte SÄPO) jobbar bland annat med personskydd, varvid man mig veterligen i varje enskilt fall gör en hotbildsbedömning och en konsekvensanalys. Är hotet påtagligt eller konsekvenserna för Sverige om personen skulle stryka med oacceptabla finns livvakter vid personens sida, annars varierar skyddet från överfallslarm och skydd vid enstaka evenemang och så vidare. Hur som helst verkar inte riktigt rutinerna fungera och det är ju lite extra kul om det gäller skydd inom de egna leden, i detta fall länspolismästaren för polismyndigheterna i Stockholms län samt Gotland, Carin Götblad. Sagde länspolismästare lyckades med konststycket att krossa sitt ena knä i hemmet och tryckte således på larmknappen till Säkerhetspolisen (Expressen). Inget hände. Inget alls. Hon kröp då ut på gatan där hon låg i tre timmar innan hon blev upptäckt och körd till sjukhus. Flera aspekter i denna historia är intressanta. Det mest uppenbara är självfallet att Säkerhetspolisen inte verkar ta larm på större allvar. Alternativt såg det vem det var som larmade och bestämde sig att strunta i det. Hur som helst uppvisar de ingen större professionalitet, vilket i alla fall jag tycker att man kan avkräva en myndighet som är elementär för säkerheten i Sverige. Osökt får denna historia mig att tänka på Maud Olofssons livvakts eskapad med den påkörda renen. (Här väljer jag Aftonbladets länk eftersom den i vanlig ordning känns mest onyanserad och därför roligare)

Vidare kan man fundera hur länspolismästarens telefon låg då hon inte kunde nå den men ändå lyckades släpa sig ut på gatan. Hon fick visserligen tag i sin bärbara dator men det gick inte att maila till SOS. Hur som helst är det en ovärdig händelse för en länspolismästare.