Jag är intresserad i homeopati. Inte ämnet i sig utan mer mänskliga reaktioner därpå. Dessa går ofta att jämföra med religioner och det verkar som om förespråkarna och skeptikerna hamnar i exakt samma situationer i dialog. Å ena sidan finns de som ofta kallas skeptiker och som i gemen hävdar att då det inte finns en bevisad effekt ; tvärtom finns starka indikatorer på att homeopati inte fungerar så är hela konceptet humbug och kan därför avskrivas.

Å andra sidan finns förespråkarna som dock hävdar att man får tycka vad man vill och att de känner många som blivit hjälpta och att dessutom vetenskapen inte kan svara på allt.

I allt detta har de självfallet rätt, vilket blir ett problem. Man får tycka vad man vill men man kan inte tycka bort fakta. Newtons lagar är exempelvis just lagar och inte riktlinjer. Att det är jättemånga som blivit hjälpta bevisar inte att vad de blivit hjälpta av utan bara att de blivit bättre. Inte av vad.

Att vetenskapen inte kan svara på allt är det ingen som hävdar.  Om någon påstår någonting så bör bevisbördan ligga på denne någon och inte på dem som tvivlar. Men gång på gång hamnar vi som tvivlar i debatt med någon som hävdar saker utan att kunna backa upp det. Det finns ingen anledning att bevisa att gud inte existerar. Lika lite finns det någon anledning att försöka bevisa att spöken inte finns, att det inte finns någon judisk konspiration, att Haitis befolkning inte alls fått lida för sina synders skull, att el-allergi inte finns eller att bristen på astral-energi inte förorsakar krämpor, just för att bevisbördan ligger på dem som hävdat detta.

Ändå så försöker vi. Om och om igen och folk låter sig inte övertygas trots att allt tyder på att det är fel så in helvete.

Så, trots att jag allt som oftast uppskattar debatten, tänker jag sluta argumentera för sakers icke-existerande. I stället kommer jag att börja hävda ovidkommande och vansinniga saker och hävda att bevisbördan inte ligger på mig. Kanske slipper jag bli upprörd över folks inskränkthet då.

Av just denna anledning har jag också svårt för böcker som ”Illusionen av Gud” eller "Salvekvick och Kvacksalveri". De ger mig visserligen övertygande argument men jag behöver inte fler argument; jag behöver någon som kan bevisa att jag har fel. Till dess har jag rätt.