Diplomati är ofta betydligt viktigare än vad de flesta tror. Än större vikt skall nog tillskrivas underrättelseinhämtning; både öppen och dold. Mycket av denna verksamhet utgår ifrån ambassader  som länder har runt om i världen och syftar till att ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt till sina respektive regeringar. Detta i sin tur skall mynna ut i kloka och avvägda beslut som ligger i fas med motpart och omvärld.  Att tro något annat är bara naivt.

Beslutsunderlag kan vara allt som påverkar motparten, däribland hur mycket enskilda politiker dricker, relationer och rykten. Ju mer information desto mindre risk att fatta ett tokigt beslut.  Självfallet är det intressant att läsa enskilda diplomaters bedömningar om olika ledare men finns det någon som är överraskad över att de finns? I olika medier framgår det knappt att alla länder sysslar med detta i mindre eller större omfattning. Så är det och så bör det vara.

Skadan med Wikileaks publicering är snarare att USA:s diplomatkår på något sätt kommer att tvingas garantera att det som sägs till dem i samtal inte blir offentliga. Det som hänt kommer att leda till en förtroendekris; inte för att de samlat underrättelser och skvaller utan för att det insamlade materialet läckt på ett nesligt sätt.

EDIT- Två stavfel. Tack, F. T. Tnr. 292308

EDIT2- Ytterligare två. Poäng till Alfahannen.Tnr. 301103

Nakenscannern – Det jag missade i det senaste inlägget var att kritisera kraftfullt fördöma det faktum att inslaget om densamma fick lika mycket sändningstid (ca två minuter) som den ”Demokratiska Republiken” Koreas beskjutning av Sydkorea. Korea är rätt långt borta, längre bort än närmaste integretetskränkande scanner men konsekvenserna anser jag kunna bli aningen större än att någon tycker det är jobbigt. Media kan bli betydligt bättre på att täcka in händelser som långsiktigt kan ha konsekvenser för oss i stället för att lägga energi på "tyck synd om enskilda personer/hundar/isbjörnar-reportage". Om man synar mediebevakningen så verkar det knappt hänt ett dugg i Afrika det senaste året, undantaget en handfull somaliska pirater.

 

Piratebay – Det tre är fortfarande skyldiga. Kommer en gräns sättas för hur långt ansvar man har för vad andra gör på ens domäner? Kan internetleverantörer bli dömda för att en av deras användare laddar hem barnporr? Om jag hyr ut en kolonilott och någon kokar amfetamin där, kan jag dömas? Om en dansk firma använder en svensk server för att sälja sina tjänster i Danmark, kan det vara ett brott i Sverige, trots att det är lagligt i Danmark och kunderna uteslutande är danska? Om det är så, hur kan Tjetjenska ”rebeller” använda svenska servrar trots att det är förbjudet i Ryssland?

Jag säger inte att det är samma sak men domen kan få konsekvenser som ännu ej kan förutses.

Apropå det; hur kommer det sig att man har för lite plats på datorn när det ligger hårddiskar ta mig fan över allt?

 

Arbetsmiljö – det finns en hel massa regler att följa för en behaglig och säker arbetsmiljö. Detta är i grunden en bra sak men ibland måste man inse att arbetets beskaffenhet gör att det blir svårt att alltid tillämpa generella regler. När Försvarsmakten skulle köpa in nya helikoptrar så fick de byggas om för att kabintaket var för lågt enligt gällande civila bestämmelser. Nu har det uppdagats att barnmorskor arbetar i en miljö som inte följer dessa regler. Födande mammor har visst den fula ovanan att skrika för högt. När mätningar gjordes så överskreds gränsvärdena, vilket innebär att det skall till hörselskydd eller munkavle till endera parten. Jag gissar på hörselskydd.

Andra yrkesmän som förmodligen har för höga bullernivåer torde vara alla som har prefixet ”barn” i sin yrkestitel. Det blir spännande att se vad som händer när någon börjar mäta på dagis, med mera. Lärare ligger nog också risigt till. De borde dock få välja munkavle åt ungarna framför proppar.

 

Snö – I år igen. Skräll! I år så kommer tak rasa, tåg stå stilla och folk frysa ihjäl. Och till våren börjar vi om igen som om det aldrig mer blir vinter. För inte allt för länge sedan var folk tvungna att förbereda sig på vintern. När nu ingen gör det mer så bör vi inte vara förvånade när allt går åt skogen.

Kortsiktighet- ditt namn är människa.

Nakenscannern har ånyo dykt upp i mediala sammanhang. Varför vet jag inte. Jag har en viss förståelse av att den används. Folk i allmänhet är rädda och tror att regler och apparater för ökad säkerhet ger ökad trygghetskänsla, trots att det motsatta är fallet. Jag har knappt någon förståelse för varför folk tycker illa om den, bilderna är, som en kollega så fint uttryckte det, inte runkvänliga. Självfallet har någon dum jäkel redan motbevisat detta och åkt fast för att ha onanerat medan han tittade på bilderna. Detta ser jag dock inte som en intäkt på att de som inte ville använda den har rätt; folk skulle bara veta vad människor gör med bilder på helt påklädda personer.

DN Debatt har idag en artikel skriven av straffrättsexpert Madeleine Leijonhuvfud, vari hon anser det fullt rimligt att lagstifta mot att uppträda berusad i närvaro av sina egna barn. Jag håller inte med alls.

Utgångspunkten för mitt ställningstagande är främst min fasta övertygelse att det redan är ett brott att strunta i sina barn. I de flesta tillstånd man än befinner sig i torde det stå alla klart att föräldrarna till ett omyndigt barn är ansvariga för dess företeelser. Det är därför barnet först blir straffmyndigt och sedan myndigförklarat. Om nu avkomman får för sig att drunkna i en pool när föräldern , förmyndaren, ligger och sover torde det därmed falla tillbaka på denne.  Om förmyndaren låter ett vapen ligga framme och en unge skjuter sig torde det vara den förstnämnde som bär ansvaret. OBEROENDE om föräldern är full eller inte. Det innebär att lagen inte behövs; det finns redan lagbundet ansvar.

Artikeln som sådan anser jag visar på ett konstigt synsätt som mer och mer fått fotfäste i Sverige; att lagstifta bort problem där befintlig lagstiftning är tillräcklig. Ett annat exempel på detta är den idiotiska regeln om promillegräns på fritidsbåtar som i realiteten tvingar folk boende i skärgården att ta sig hem på luftmadrasser när man tagit en öl till maten hos grannen en ö bort. Det får man mig veterligen göra medan det är strängeligen förbjudet att puttra hem i sin lilla skuta som med större sannolikhet bär lanternor. Enligt sjövägsreglerna så lyder den första regeln att alltid iakta gott sjömanskap.  Man kunde alltså redan innan noll-regeln bli bestraffad om man var full till sjöss

Utöver det kan genomförandet av en sådan lag få absurda proportioner. Ska det finnas en promillegräns? Annars är det ju närmast godtyckligt när någon uppträder berusat. Vem skall kontrollera vad som sker inom egna väggar? Konstant övervakning? Händer det utanför finns nog utrymme att åtala för berusat uppträdande på allmän plats eller dylikt. Till syvende och sist så är föräldern ansvarig. Med extralag eller utan. Ifall författaren vill ha en lösning på problemet så har jag en att erbjuda:

Staten övertar ansvaret för alla omyndiga personer. De uppfostras av staten och utbildas av denna till de yrken som anses behövas. Värdegrunden som skall vara förhärskande i Sverige implementeras och föräldrarna slipper ta ansvar. Då kan man bli full hemmavid med utan att några barn far illa.

Länk: DN

 

EDIT- Artikelns titel, "Bestraffa supande föräldrar som sätter barns liv i akut fara" är närmast komisk. Finns det verkligen inget utrymme i lagtexten som tillåter oss att bestraffa föräldrar som sätter barns liv i akut fara? Berusade eller ej? Tnr. 192232

Det är inte ofta jag funderar på något som inträffat och ställer mig frågan ovan men nu har det hänt. Vänstern vägrar ur sig vid överenskommelsen om Sveriges fortsatta engagemang och det blir en nyhet.