Partikelaccelerator!

Jag tyckte det hela var superspännande, läskigt och det stimulerade mitt behov av dramatik i livet. Jag blev mest besviken på att det inte fanns någon smaskig teori på HUR världen skulle gå under. Skulle vi explodera? Rinnan bort som när man drar ur proppen ur badkaret? Smälta? Jag ville i alla fall tro att det skulle hända något. I alla fall något litet. En jordbävning eller så...



Så kom något smartass från Cern och uttalde sig om att sådana smällar inträffar oavbrutet överallt i universum, även mot jordens atmosfär och inga svarta hål bildas för det - och så var det magiska förstört. Folk som vet vad de snackar om har en otrevlig egenskap att sabba det roliga.

Jag blev mer besviken utav att inget hände. Inte ens en pytteliten domedagseffekt.



Är det mig du pratar om i sista stycket, månne?

Äsch, var inte orolig Lindberg! Snart dör vi nog ska du se:)



Om det kommer bli av krockande protoner, sjuka svin eller Mona Sahlins skuggbudget, ja det återstår att se...spektakulärt lär det bli i alla fall.

Håll i hatten!

Att döden inte skall komma är jag inte ett dugg orolig för; det är världens undergång jag riskerar att missa ifall döden för tidigt knackar på min dörr. En mer spektakulär händelse än Slutet får man nog leta efter...

Då hamnar nog till och med Idol-finalen i skymundan!