Kollade på denna film nyss och även om det inte är en jättebra film så är den ett intressant tankeexperiment. Detta blir inget filmreferat men kortfattat går filmen ut på att alla människor har en surrogatrobot genom vilken folk lever sina liv utan att gå ut ur lägenheten. Någonstans tror jag att det kommer finnas fler och fler människor som kommer att sköta sina liv genom nätet.  Nu är jag inte direkt teknikfientlig och dessutom något lat vilket ledde till att jag redan för tio år sedan retade mig på att jag inte kunde beställa hem mjölk från butiken på andra sidan gatan. Och tänk vad säkert det blir när man slipper gå ut i vida världen!

Problemet är att säkerhet kommer till ett högt pris när det innebär att man måste sluta leva. Dessutom så måste man betänka att de flesta olyckor sker i hemmet. Igen, det är en oerhörd stor skillnad mellan den osäkerhet man känner och faktisk fara. Det verkar som om summan av de saker vi kan vara rädda för samtidigt är konstant, vilket innebär att vi i dagens samhälle gör oerhört mycket för att skydda oss emot saker som bara för några år sedan aldrig var några problem. De senaste 30 år sedan har vi gjort västvärlden till en oerhört säker plats; bilbälten och säkrare bilar, säkrar sjukvård och hem. flyg. Bättre sjukvård och renare hem. Fler gator är upplysta och folk blir allt äldre. Är vi lyckligare idag? Känner vi oss säkrare nu än vad folk gjorde för 30 år sedan? Jag tror inte det.  Om det inte är så, är det då vettigt att lägga vår kraft på att hela tiden öka just säkerheten? I synnerhet då vi rör oss allt mindre, har allergier som aldrig förr för att våra hem är för rena, överlever bilolyckor men klarar oss som kollin, lever längre men kommer ändå inte ha pension till drägligt levene och de sista fem åren med taskigt minne och vuxenblöjor är numer kanske tio år. Är det värt det?

Vi kommer nog alltid oroa oss,menom vi skulle ta och fundera över om det är befogat? Var förvissade om att alla dör förr eller senare och finn tröst i tanken att ingen kommer undan i det långa loppet.

EDIT- Så här stod det i min text: "Det verkar som om summan av den farkommer att blir ett de största problemet i framtiden att  vi kan hantera är relativt lika vilket innebär att vi i dagens samhälle gör oerhört mycket för att skydda oss emot saker som bara för några år sedan aldrig var några problem."
Varför reagerade ni inte? Varför var det ingen som skrev ett ilsket mail och upplyste mig om att jag är en illiterär sopa? Varför har inte min kära fru upplyst mig om att jag skriver idiotiska meningar utan nening? Skärp er! Tnr 122322