När jag är ute och springer, något som sker allt för sällan, så har jag den senaste tiden börjat lyssna på På minuten, ett radioprogram som gjort berättarkonsten till något av en tävling. Deltagarna får ett ämne presenterat för sig och ska på en minut berätta om ämnet utan att staka sig, upprepa sig, lämna ämnet eller lokalen. Det är oerhört tvära verbala kast och lyssnaren får sig en språklig resa blandat med en stor del humor. Det är inte på grund utav programmet, även om det till viss del bidragit därtill, som jag är oerhört förtjust i långa, krångliga meningar med många bisatser, somliga nödvändiga, somliga onödiga, som läsaren ibland får läsa både en och två gånger för att över huvudet taget kunna begripa. Programmet sänds i P1 men det går alldeles utmärkt att ladda hem avsnitten i efterhand, vilket jag allt som oftast gör. Betalar man dessutom sin radiolicens, vilket inte är ett val, utan en skyldighet om man har tv - eller radiomottagare, så kan man göra det med fullgott samvete och samtidigt känna att pengarna ibland används till något vettigt.

Detta datum är arbetarrörelsens internationella högtidsdag sedan 1890. Det man ursprungligen demonstrerade för var kravet på en åttatimmars arbetsdag. Idag vet jag inte riktigt vad det handlar om men lite hånfullt gissar jag på fler mazariner till kaffet. Det jag tror är att demonstrationerna som sådana pågår enbart av gammal hävd främst inom vänsterorganisationer. De röda fanorna påminner lite väl mycket om bland annat firandet av "segerdagen" i forna Sovjetunionen. En protestmarsch utan egentligt syfte verkar vara lite överdrivet.  Trovärdigheten anser jag också vara sviktande efter LO-Wanjas huserande och Sahlins oförmåga att leda. Hur många socialdemokrater och LO-pampar är arbetare? Vi får väl se hur det blir. I det senaste första maj-tåget jag bevittnade utgjorde musikkåren två tredjedelar av hela tåget och någon större ökning lär det nog inte bli i år.

Ett stort problem med hela vänsterrörelsen är i min ringa mening att de tycker oerhört mycket, men inte har några vettiga lösningar utom socialism. Socialism ses som universallösning för allt och anklagande skyller de på allt som "etablissemanget", "borgarna" och "överklassen" hittar på medan de helt ignorerar det faktum att de själva ofta tillhör de kategorierna de så föraktar. Med sossarna vid rodret i närmare 70 år är det fortfarande bara ur underläge, som de förtrycktas redskap de ser sig själva. Detta är tyvärr symptomatiskt för hela vänstern och enbart genom att kritisera och utan egna lösningar borde det vara svårt att vinna val.

Ida Gabrielsson, ordförande Ung Vänster. Hon var med i en försvarsdebatt under Folk och Försvars konferens i Sälen sist, varvid hon lyckades att framställa sig själv som totalt inkompetent på bara fem minuter. Hennes sammanlagda taltid på cirka tio minuter förvärrade bara intrycket. Här berättar hon om sitt första maj-firande.

Ofta sägs det att "fri media" är ett viktigt inslag i en demokrati. De som främst hävdar detta är självfallet media. De har en förvisso en poäng i det men samtidigt är media också ett hot mot demokratin. Jag har kort varit inne på ämnet tidigare men tänkte förtydliga lite vad jag menar. Vår tro, vår uppfattning, är att media rapporterar om händelser, liksom ett fönster visar vad som sker utanför. Utöver detta får vi reda på vad som skedde innan händelsen och idel spekulationer om vad som ledde till att det blev som det blev. Ogärna vill vi att media skall vara orsaken till händelser men så är det. Ofta. Kortfattat går det till på följande sätt: Media rapporterar om ett hot, som i sig inte är ett egentligt hot. Folk uppfattar det som hot och läser i tidningen vad myndigheter gör för att rädda dem från det inbillade hotet. Har dessa inte gjort något (eller för lite) i medias tycke, rapporteras detta "faktum" kritiskt. Fortfarande är hotet inte reellt. Politiker och myndighetschefer tvingas då agera för att minska effekterna av detta påstådda hot. Politikerna är folkvalda, folket har valt sina företrädare, men summan av det hela blir att media ser till att politiker agerar, även om det inte behöver ligga i folks intresse. Vägrar politikerna, blir de inte omvalda, då de svartmålas.

"Nej men så är det ju inte", tycker ni. "Jo, så är det ", säger jag och pekar på vad som sker nu.

Svininfluensan. Till följd av denna influensa har sex länder, däribland Ryssland och Kina, slutat importera levande grisar och delvis också griskött från Mexiko och USA. Egypten har beslutat sig att dräpa en hel massa bacondjur för att förhindra panik. Kraftiga åtgärder, alltså. Men vad har svin med svininfluensan att göra? Svaret är: Ingenting. Virus är mycket snabba att förändra sin genuppsättning för att fungera bäst.  Just denna variant som härjar i Mexiko just nu ett vanligt influensavirus, ett mänskligt sådant och mycket likt det som varje vinter härjar runt om i världen. Det speciella med just detta, en ny variant av A/H1N1, är att denna innehåller genetiskt material från ett influensavirus som stammar från människor, fåglar och grisar.

Människoinfluensan - Låter inte bra, är för långt

Fågelinfluensan - Har vi redan använt, vi behöver något nytt

Svininfluensan - Där har vi det!

Just nu kallar forskare det hela för novel flu, den nya influensan. Svininfluensa har inget med svin att göra, ingen har blivit smittad av svin och man kan inte få den om man äter gris.

Media hittar på ett ord som passar bra på löpsedlarna och politikerna reagerar. Utan anledning.

Quod erat demonstrandum



"Frisk som en häst", sade doktorn.

Mera läsning: Die Zeit

Vår alltså. En enligt mig något onödig årstid, liksom höst. De är bara mellanlandningspunkter mellan sommar och vinter och för min del skulle det gott räcka med en vecka vardera. Utan att vara allergisk eller tycka särskilt illa om regn har jag kanske inga skäl att tycka så men nu gör jag det. En sak som våren för med sig, eller vad som dyker upp i tö om man så vill, är fjolårsgräs. Varje år. Förra året, detta och även nästa år. Verkligen varje år. Så fort det blir lite varmare och solen lyser, så torkar det och blir snustorrt. Så fort det blir lite varmare och solen lyser, så ska folk ut och sköta om sina trädgårdar. Det innefattar också ofta uppeldning av löv och ris. Eld och snustorrt fjolårsgräs brukar vara en riktigt dålig kombination och är man vuxen, vilket de flesta som äger trädgårdar är, så borde man inse att det är en riktigt dum idé att elda sitt löv i april, maj, när fjolårsgräset är som torrast. Ändå gör folk det. Vartenda år brinner djur, hus och skog inne eller ner bara för att vissa inte fattar att det är skitdumt att elda när det är torrt. Det är så vansinnigt dumt att de som ändå gör det borde bli bestraffade för det, även om jag inte tycker att det borde förbjudas. Visserligen en paradox, men jag anser någonstans att folk måste tvingas att tänka efter själva. Hur vore det men en annons i tidningen med namn och adress på vederbörande?  Den borde börja med: " Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag är dum i huvudet."Dessutom borde de få bära en orange hjälm minst en vecka för att verkligen visa att de är idioter.

Som #7 på listan hamnar idioter. Inte de med en IQ under 75 utan de som inte lyckas se de uppenbara konsekvenserna av sina handlingar eller inte tar ansvar för dem.


EDIT - Hittade denna på nätet. Jag vet inte vem som har sagt det men den passar bra här:

"The problem with the world is stupid people.
I'm not advocating capital punishment for stupid people.
I'm just suggesting we remove all the warning labels and let the problem solve itself"

Tnr.292346

Då numera svininfluensan toppar samtliga nyhetssändningar och jag tycker att de överdriver, tänkte jag lägga in lite fakta. För att sätta siffrorna i paritet med de siffror som presenteras i medierna upprepar jag det jag sista jag lade in i inlägget "Pandemi".

En pandemi inträffar när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Utmärkande är en hög sjuklighet på 15-30 procent av befolkningen och ett ökat antal dödsfall. Under 1900-talet uppkom tre stora influensapandemier: Spanska sjukan 1918-20, Asiaten 1957-58 och Hongkong 1968-70. Källa: Socialstyrelsen, Socialstyrelsen

Det innebär att minst 16 681 768 mexikaner måste ha insjuknat, samt att motsvarande antal människor i större delen av världen måste vara drabbade för att få kalla det för pandemi. Innan dess anser jag att varje tidning som använder sig av ordet i rubriker gör sig skyldiga till, om inte annat, ett vårdlöst beteende.

Så. Nu till talen:

13 smittade i EU, 64 i USA, 33 i Mexiko och 14 i Nya Zeeland. 1 död i USA och 7 i Mexiko. I dessa fall har svininfluensan blivit bevisad. I övriga fall är det antaganden.

Är det då befogat med dessa rubriker?

Symptomen är de samma som vid en vanlig influensa, vilket innebär att varenda kotte som är det minsta hypokondrisk kommer att springa till sjukvården, vilket i sin tur kan resultera i att folk som behöver hjälp inte får den i tid. I Mexiko har sjukhus redan stängt igen sina portar, överfulla som de är. En vanlig Influensa skördar offer den med. Faktiskt flera tusen procent fler än det antalet som nu förmodats ha dött i svininfluensa. Enbart i Sverige dör upp till 3000 personligen årligen i influensa. Återigen, mediernas rapportering är oerhört ansvarslös.

I vintras stod jag vid en säkerhetskontroll på en flygplats och hade för tredje gången gått igenom en metalldetektor som hade gett utslag. Någonstans i härvan av kläder fanns fortfarande metall kvar. När jag försökte hitta det objekt som hindrade mig från att tillhöra den skaran som redan tagit sig igenom säkerhetsproceduren och förmodligen drack kaffe, mumlade jag fram någon lågmält svordom som den ena kontrollanten uppfattade. Han såg överseende på mig och hävdade att det ju vore för min egen säkerhet dessa regler tillkommit. Jag replikerade då att det inte var för min säkerhet, utan främst för att upprätthålla illusionen av säkerhet dessa regler finns. Han, å sin tur, tyckte att det kunde stå för mig. Det kunde det. För den gången. Jag kände inte att det skulle hjälpa mig i mina ansträngningar att nå planet att börja diskutera detta, så jag tog av mig kängor, jacka och byxor och travade igenom kontrollen utan dessa.

"Säkerhet" är ett ytterst spännande begrepp, då den upplevda säkerheten oftast inte har ett dugg med hur säkert något är i verkligheten. Att flyga upplever många som mindre säkert att åka bil, trots att det är betydlig mindre risk att förolyckas i en flygplansolycka än i trafiken.  Denna tankevurpa leder i flygplatssammanhang till att man exempelvis förbjudit att ta med vätska på planet, annat än förpackat i löjliga påsar. Varför? Jo för att en kille bestämde sig för att spränga ett plan med någon form av binärt sprängämne. Två flytande substanser, som tillsammans skulle bringas till detonation. Hur troligt är det att det sker stup i kvarten, och framför allt hur kan någon tro om någon är smart nog att ta fram detta sprängämne, att denne skulle vara för dum att ta sig igenom kontrollen med sprängämnet i en tandkrämstub i en löjlig påse?
Om man sitter på en mindre flygplats och betraktar säkerhetsrutinerna, märker man mycket snabbt att förmodligen bara en typ av potentiell gärningsman kommer att stoppas; den som tänker impulskapa ett flygplan. Visst, det finns galningar till allt men det är knappast den hotbilden en normal trygghetsnarkoman ser framför sig när denne snällt lämnar in sin medhavda vattenflaska. Det finns säkerligen mängder av exempel men just nu kommer jag inte på något annat, där det så tydligt framgår att säkerhetsåtgärderna främst syftar till att upprätthålla illusionen om säkerhet.

Dawit Isaak sitter fängslad i Eitrea, en otrevlig diktatur mellan Sudan och Etiopien. Även om det är synd om honom, inte så lite heller, så har det sina fördelar att han sitter där han sitter. DN, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet fick för ett tag sedan nog av den svenska "tysta diplomatin" och har sedan dess gett ett relativt stort utrymme i sina respektive tidningar för historien. Om Dawit Isaak inte hade suttit fängslad där, hade nog bara rastafaris och historieintresserade haft det minsta koll på Eritrea. Sedan några veckor tillbaka har informationen varit både riklig och varierande. Dessutom visar historien inte den vanliga avmattningstendensen tidningars reportage om hemska ställen brukar ha. Normalfallet är annars att något händer, tidningarna målar upp händelsen med lite bakgrundsfakta och sedan glöms det bort. Sudan nämns knappt mera. Har det blivit bättre? Knappast. Burma en mönsterstat? Skulle inte tro det. Pakistan ett nytt semesterparadis? Set till att ha en mycket god försäkring. Så är inte fallet med Eritrea, vilket är bra. Genom de nämnda tidningarnas ansträngningar behålls detta land i fokus och folk kanske får möjligheten att lära sig något. Att släppa Dawitt Isaak, skulle vara bra för den sittande regeringen, men dåligt för Eritrea och de flesta eritreaner, då tidningarna omedelbart kommer att släppa hela historien och ägna sig åt det de gör för det mesta. Att chockbehandla ämnen. Ta upp något, presentera det med ett väldans ståhej och sedan släppa det igen.

Just nu är det alltså bra för Eritrea att Dawit är fängslad. Synd för honom bara, att han inte är amerikan.

Idag är det Simkunnighetens dag, vilket ju passar bra då jag är simkunnig. Sett på det viset så hade igår passat med men idag var jag faktiskt, intet ont anande, och simmade. Jag undrar om det finns någon djupare ironi bakom det faktum att britterna idag för 94 år sedan försökte sig på en landstigning vid Gallipoli, som gick åt skogen. De hade, dagen till ära, öppet i hela 30 minuter längre än en vanlig lördag. Simhallen, alltså. Jag simmade i cirka 40 minuter och var helt ensam i hallen i 30. Antingen är jag den ende i kommunen som kan simma, eller så verkar det inte gått ut till allmänheten att detta är en speciell dag. En familj dök upp i slutet och ägnade sig helhjärtat åt att plaska i barnpoolen och förbättra sitt hundsim. På denna hemsida kan man läsa följande om dagen: " Simkunnighetens dag är ett betydelsefullt projekt när det gäller att sprida vikten av simkunnighet till hela svenska folket, både barn och vuxna. Det är också ett tillfälle för simanläggningar och simidrottsföreningar att visa upp anläggningar och verksamhet." Ja, vad säger man. Någon har uppenbarligen inte skött sitt jobb. Kanske det är samma person som organiserar 1 maj-tåget här i staden. Sist jag bevittnade ett sådant utgjorde musikkåren bedömt två tredjedelar av hela tåget. Mycket underhållande. Varför man får ledigt denna dag har jag aldrig begripit, men man ska helst vara sur och arg, verkar det som.



Simkunniga?

Jag är lite förbannad på domaren som dömde The Pirate Bay (eller rättare sagt de personer som drev TPB) och dennes agerande. Även om hovrätten fastställer att det inte var jäv, så har han genom sitt agerande, eller snarare brist därpå, urholkat medborgarnas förtroende för rättväsendet, vilket är oerhört väsentligt i varje stat (läs om kontraktet). Åtminstone hävdar jag att han gjort det och de 40 anmälningar till JO tyder därpå. Utöver detta så kan detta skada Sveriges anseende utomlands, då rättegången mot TPB har varit en stor nyhet i världen. Redan i dag går det att läsa om detta bland annat i Die Zeit och BBC, dock ännu utan analyser. Det är nog befogat att hävda att det är skamligt skött då rättegången har blivit en gigantisk cirkus. Tankarna vandrar snabbt till bananrepubliker och totalitära regimer, där skenrättegångar närmast är folksport. Även om jag inte tror det är så illa, så är det inte bra. IPRED har nog inte så mycket med saken att göra, förutom att den mediala uppmärksamheten ökade. Min tro är att lagen kommer att visa sig vara lika tandlös som i Danmark. En effekt utav denna uppmärksamhet är nog att Piratpartiet med största sannolikhet kommer att hamna i Europaparlamentet, trots att det är ett enfrågeparti . De hycklar inte om detta faktum heller, vilket är både trevligt och ovanligt i politiska sammanhang. Hur som helst har det blivit dåligt skött av de ansvariga och jag undrar om folk i sitt arbete är medvetna om vilken medial uppmärksamhet de kan få. Till mediernas stora förtjusning verkar de inte ha mediatränats, vilket nog kommer att ske de närmaste åren. Jag hoppas dock inte på USA-inspirerade rättegångsspektakel framöver, bland annat då jag tror att detta kommer att driva upp skadeståndskraven in absurdum.

Journalisterna Niklas Ekdahl och Petter Karlsson ger ut en bok den 6 maj som avhandlar historiens 100 viktigaste svenskar. I DN kan man se en kortfattad version av denna lista som byggs på fram till utgivningsdatum. Mycket kortfattat och humoristiskt kan man här läsa om personligheter som bland andra Greta Garbo, Ivar Krüger och Drottning Kristina. Engelbrekt Engelbrektsson nämns som "Sveriges Che Guevara", den kvinna som för alltid ändrade Sverige genom att komma på att sprit kunde brännas av potatis nämns, liksom Rudbeck, som hävdade att Adam och Eva var svenskar. Att Volvos grundare aktivt lär ha bidragit till att förändra vår genpol genom att att vidga parningsradien utanför cykelavstånd var för mig ett nytt sätt att se saker och ting. Det hör nog till allmänbildningen att känna till huvuddelen av dessa män och kvinnor. Läsvärt är det i alla fall.

EDIT - Skriver fortfarande som en kratta. tnr 221921

Om jag behöver något har jag möjligheten att gå och införskaffa detta eller att välja att det nog inte är så viktigt att äga just detta ändå. Processen kan ta en längre tid, oftast beroende på det finansiella läget eller den subjektiva känslan av "behov"; om jag tycker att jag behöver något. Flera olika saker kan ligga och skvala i bakhuvudet samtidigt, i en pågående process och olika stimuli kan få mig att blixtbedöma behovet av just en sak och få mig att köpa denna på impuls.  Renodlade impulsköp, där jag ser något och utan att tidigare ens tänkt tanken inhandlar detta något är mycket ovanliga. Vad jag inte gör, är att flanera i varuhus och köpcentra för att "se om jag hittar något". Jag går inte in i en kläd - eller skohandel om jag inte behöver det ena eller det andra och jag testar inte sakerna "för att se om de passar". Det som i folkmun kallas shopping anser jag platsa i kategorin "skumma mänskliga företeelser" och jag förstår mig inte på dem. Det kan ha att göra med att jag ogillar att prova kläder och skor, vilket shopping oftast går ut på. Om det inte är kö i butiken har jag oftast handlat klart inom 15 minuter, med varierande resultat. Jag är expert på att köpa kläder som passar sådär. Shopping platsar hur som helst utan problem i min lista över saker jag genuint ogillar och får således # 6.

EDIT - Skriver som en kratta. tnr 221424

En intressant artikel i SvD behandlar romarrikets fall och olika teorier därom, vilket osökt leder mig in på en fundering jag sedan länge haft. Hur kommer det sig att folk under grovt räknat 500 år efter Västroms fall bildligt vadade i sin egen dynga? Från att ha haft hög läs- och skrivkunnighet, goda hygieniska förutsättningar, långt gången arkitektur, en formidabel militärapparatur, massproducerade varor till rimliga priser och hög standard samt en väl fungerande administration gick man in i ett till synes totalt mörker. I stället för att verbalt beskriva hur eländigt det blev, lägger jag in en filmsnutt som visar hur det verkligen blev. För det mesta regnade det säkert med. Observera kärringen som piskar mattan med en katt.

Något överdrivet, visserligen, men Monty Python understryker poängen i mitt inlägg. Hur kommer det sig att nästan inget av det som gjorde Rom storslaget behölls? Mina teorier har varit få och inte särskilt uttömmande men jag vill nämna två:

Religion. Rom hade ett hundratal gudar och mångfald föder kreativitet, monoteism som likriktar tänkandet leder till motsatsen.

Makt. Ur Romarrikets ruiner dyker ingen ny stormakt upp utan en oräknelig massa små riken. Det ledde till att dessa rikens ansträngningar begränsade sig till dess överlevnad och inte till skapande.

Någon som har någon smaskig teori?

Eftermiddagens konferens om rasism i FN:s regi bröt samman, då Irans president Mahmoud Ahmadinejad bland annat beskyllde Israel för att vara en rasiststat och en mängd delegater lämnade i protest salen. Detta verkar vara en av dagens större nyheter men var väntad. I stället för att analysera Irans president tänkte jag sammanställa andra saker han kläckt ur sig.
Han har bland annat:

• Hävdat att George W. Bush har särskild vägledning från Satan
• Hävdat att han själv har direktkontakt med Gud
• Anordnat en utställning av satirteckningar på temat Förintelsen som svar på Jyllands-Postens Mohammedteckningar
• Hävdat att Förintelsen är en myt
• Hotat utplåna Israel från kartan
• Allierat sig med Zimbabwe för att bekämpa de västliga supermakterna och deras onda system
• Kallat filmen "300" för en del i en psykologisk krigföring mot Iran för att hindra dess utveckling
• Kallat Oliver Stone för en del av den Store Satans kulturella etablissemang
• Hävdat att Iran är världens mäktigaste land och att kapitalistiska superstater står på randen till kollaps
• Hävdat att det Iran inte finns några homosexuella, till skillnad från i USA

Kul kille. Hur som helst är det föga oväntat att just Mahmoud Ahmadinejad gör sådana uttalanden, speciellt när ett Iranskt val står att vinna i juni.

Visst är det något barnsligt att yttra sig på det sättet presidenten gör men det finns en poäng att hämta här, nämligen att ger man sig in i leken, får man leken tåla. Jag talar om demokrati. Hur idiotiska åsikter man än har, måste man få framföra dem. Det kan omöjligt vara svårt att bemöta retorik som befinner sig på sandlådenivå. Vill man att folk skall tycka på ett sätt och vägrar lyssna så kanske inte FN skall vara en organisation för alla, utan mer en organisation för alla som tycker lika. Det var nog Voltaire som inte alls sa "jag avskyr er åsikt, men är beredd att dö för er rätt att framföra den"  

EDIT - Vissa internationella medier anser att uppståndelsen kring konferansen visar på den ökande krisen inom FN; dels fanns det delegater i salen som höll med president Ahmadinejads uttalanden, dels så visar en bojkott att man inte är beredd att ta diskussioner mot oliktänkande. Något som kan vara kontroproduktivt i processen att bekämpa just rasism. tnr. 202217

Programledaren i Robinson, Linda Isacsson, har i Expressen uttryckt sig kritiskt över att folk har bett om att bli hemröstande och kommenterat detta på följande sätt: " Jag tycker hellre att man ska hoppa av än be om att få bli hemröstad. Det blir en manipulerad process som inte är bra i tv". Det tycker jag var bra sagt då det är uppenbart att Robinsonkonceptet på intet sätt främjar manipulation. Nej, tvärtom är det ju alltid så att den minst manipulative individen med mest överlevnadskunskaper vinner. Det hade annars varit enkelt. Avskaffa röstning, inför tvekamper i det laget som förlorar. Förloraren åker. Detta är dessutom andra gången hon uttryckt sig på detta sätt om samma sak. (Förmodligen har expressen bara använt det uttalande hon gjorde förra gången samma sak inträffade och har inte fått fler kommentarer) Det roliga förra gången var i synnerhet det faktum att det omröstningen fick göras om, så att det inte skulle märkas att en av deltagarna hade bett om att få bli utröstad. Manipulativt? Kanske en aning.

Jag skulle absolut se en överlevnadstävling med gladiatortema. Nu menar jag inte Gundes program med mjuka kuddar, utan det gamla goda romerska spelet som går ut på att i envig, med jämna motståndare som försöker ta kål på varandra.  Jag kan väl sträcka mig så långt att deras vapen kanske inte behöver vara för vassa, men jag kommer i nuläget inte på något som är så jämt. De olika vapenalternativen har på ett snillrikt sätt för- och nackdelar så att det inte finns någon från början given vinnare utan det handlar enbart om gladiatorns skicklighet.
Det borde vara en given succé.
Tyvärr skulle även det programmet läggas ner efter en säsong, eftersom det skulle ha för få intriger. Se på Camp Malloy, i mitt tycke det bästa i den klass som någonsin visats. Där kan vi snacka om vinnare! Hyllades de? Nope. Inte intressant för tabloiderna.