Alldeles nyss var jag och handlade för det stundande pizzabaket. I samband med detta införskaffades också linfrön då dessa saknades för gårdagens bak av bröd. Då jag nu subtilt lyckats påtala min egen förträfflighet kan jag nämna att det finns en sorts myslibar i den lokala butiken. I denna finns bland annat linfrön. Också hasselnötter, havregryn och annat. Alltsammans till det beaktansvärda priset av 89 kronor per kilogram, drygt 37 kronor och 90 öre per skålpund alltså. I förpackning kostade linfrön drygt 30 kronor per kilogram, vilket får mig att ställa frågan vem i helvete får för sig att köpa mysli i lösvikt, och vilka andra prissättningar är helt hysteriskt idiotiska. Uppenbarligen så finns det idioter som köper mysli i lösvikt, annars hade priset a) varit lägre och b)inte upptagit så många hyllmeter. Vem? Det skulle bli billigare att köpa ett halvkilo av varje ingrediens och sedan slänga typ 350 gram än att köpa mysli i en godisbar för mysli. Efter lite snokande i affären hittade jag nästa grej; kaffe. Malet, vakuumförpackat kaffe kostar typ 65 kronor per kilogram medan hela bönor av samma sort kostar 109 kronor per kilogram. Är det transportkostnaden, månne?  Det sistnämnda tar ju mer plats. Irriterande hur som helst, då det blir oerhört mycket godare att mala själv. Kanske det är därför det är dyrare. Nåja. Hur som helst är den första prissättningen knasig.

Tonsättning. Uppenbarligen funkar det inte med tonsättning. I alla fall inte i Moskva. Det är kul att se på finalen, främst för att uppröra sig över vansinnigt dåliga låtar, framförda i oerhört bruten engelska av vansinnigt skrålande dårar, iförda vettlösa kreationer. Även årets upplaga var inget undantag. Nu slipper vi skiten ett år till, även om jag misstänker att det segrande bidraget kommer att spelas till leda i radio. Apropå det, idag är det årsdagen av att vi missade en hel massa olja och därmed en hel del pengar. Unionsupplösning. Ytterligare ett historiskt faktum att gräma sig över.