Enligt ett lagförslag från regeringen skall den, som säljer tobak till minderåriga kunna bestraffas med indragen tobaksförsäljning i sex månader. Själv tycker jag inte att det är nog. Det är inte så att jag anser att de som säljer tobak till minderåriga skulle bli bestraffade ännu hårdare; jag anser att de minderåriga och, i viss mån, deras föräldrar bör ställas till svars.

Av de två parterna handlaren och köparen vet förhoppningsvis 50% hur gammal köparen är. Även om handlaren skall kontrollera, så bör det vara olagligt för den minderåriga att köpa tobak. Det kan ju omöjligtvis vara så att det är tillåtet att äga men inte att förvärva tobak.

Till yttermera visso måste det väl bli dags att den minderåriga ställs till svars för det aktiva valet denne gör. Böter kan drivas in av föräldrarna som i sin tur kan lära sin unge att veta hut.

Mer läsning: DN

Nu har mediadebatten blossat upp igen efter att irländsk polis gripit några personer som misstänks planerat ett attentat mot en svensk konstnär, Lars Viks som tecknade rondellhunden som sägs efterlikna Muhammed, profeten. Utöver detta så åtalas en kvinna i USA, som av amerikansk media kallas ”Jihad Jane”, humoristiskt nog, för någon form av inblandning i det hela.

Så, vad handlar det om? Egentligen är det oerhört enkelt: Profeten Muhammed får inte avbildas. Gör man det bryter man mot någon form av regel och blir bestraffad. Två frågor dyker då upp i min lilla hjärna.

1)      Hur vet man att det är Mohammed? Jag utgår ifrån att det inte finns några bilder sedan tidigare då förbudet inte ens kortfristigt hävts. Vem bestämmer att det är Mohammed, profeten och inte Mohammed, pizzabagaren? Media?

2)      Varför måste människor hjälpa till att implementera guds lag? Löser han det inte själv?

Avbildningen av profeten är än värre, då det är en rondellhund och hundar är orena. Uppenbarligen finns det i alla fall en rangordning mellan hur fel olika saker är då mig veterligen ingen har mordhotats för att ha en hund i huset. I alla fall inte i Sverige och inte av religiösa skäl.

Länkar: Ex (Rubriksättaren borde dömas till gatlopp), Af (Samma rubriksättare?), Svd (gissa...), DN (Tack!)



En terrorist med blå ögon. Eller inte. Förutom att bilden ligger över artikeln är den inte kopplad med bildtext. Expressen (Länk ovan)


EDIT Hade en fundering om bärandet av slöja och lagen mot maskering men jag (tror) jag hittade lagtexten:
- Lag (2005:900) om förbud mot maskering
1 § Den som på allmän plats deltar i en allmän sammankomst enligt ordningslagen (1993:1617), som utgör demonstration eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, får inte helt eller delvis täcka ansiktet på ett sätt som försvårar identifikation, om det vid sammankomsten uppkommer en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. Detsamma gäller den som på allmän plats deltar i en folksamling, som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen, om folksamlingen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna.
Förbudet gäller inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl.

Det man maskerat sig med får förverkas.

Hur avgör man om det är religiösa skäl? Det finns ju så många tomtereligioner... Tnr.101443


EDIT2 - Ordet "mediadebatten" är infört i första meningen. Det blir enklare att förstå vad man menar om man tar med subjektet. Tnr. 101830

EDIT3 - I det förra tillägget skrev jag att det ju finns så många tomtereligioner. Jag vill bara förtydliga att jag drar dem alla över en kam och vill alltså inte insinuera att det finns någon religion som är "o-tomtig", då religioner rent definitionsmässigt innehåller antingen en eller flera tomtar. Tnr 102159

Att saker och ting skiljer sig åt mellan USA och lilla Sverige är känt sedan tidigare. Vad som hänt på University of Texas San Antonio (UTSA) gör det dock ännu tydligare. Under rubriken ”smut for smut” har studentgruppen ”Atheist Agenda” (AA?) satt upp ett stånd där de erbjuder andra studenter att lämna in sina biblar, koraner och andra religiösa skrifter i utbyte mot porr. Tanken bakom det hela är enligt presidenten för Atheist Agenda att göra folk uppmärksamma på vad som faktiskt står i bibeln. Man valde att använda porr då detta oftast inte var socialt acceptabelt medan bibeln, som innehåller skildringar av barn – och hustrumisshandel, incest och andra grova ting som egentligen inte är accepterade i någon civiliserad stat.

Hur som helst så tycker jag att det är skoj att se att det blir en sådan uppståndelse och att en del kristna känner att de måste försvara en gud de själva anser vara omnipotent. Youtube har i vanlig ordning en hel del material, bland annat en debatt mellan en ateist och en nja..galning. Låt oss kalla honom monoteist; även om jag har lite svårt med konceptet monotheism i kristendomen då det finns den heliga treenigheten plus Maria plus en hel hop med helgon. Hur som helst blir religiösa debatter oftast mycket svåra att följa då troende bygger upp hela sin argumentation på antaganden snarare än att försöka ta sönder sin antagonists argument.

Nåväl. Se klippet och sök efter fler om ni är intresserade

För några veckor fick jag se honom på TV för första gången: EU:s president Herman van Rompuy. Fram till dess hade jag faktiskt ingen aning om att det fanns en president i EU, än mindre att det förekommit ett val. I min enfald trodde jag faktiskt att en sådan viktig post inte blir utsedd av ett fåtal, utan genom ett demokratiskt val. Det kanske går att säga att det valdes en president men de facto så fanns det 27 röstberättigade som till slut bestämde om att Herman van Rompuy skulle bli president. Fortfarande vet jag inte vad han står för, vilka andra kandidater, med undantag av Tony Blair, som fanns eller hur valprocessen gick till. De 27, antar jag, utgör representanter från alla de 27 medlemsländerna.  Värt att nämna är att van Rompuy aldrig ens kandiderat till posten.

EU:s utrikesminister är sedan den 1 december 2009 Cathrine Ashton. Också hon är invald på samma sätt. Inte heller henne hade jag hört talas om innan jag började söka på presidenten.

Situationen med att det finns en president i EU, som Sverige är med i, gör att jag har några frågor:

1)      Vilka befogenheter har presidenten?

2)      Om han är kass, hur blir vi av med honom?

3)      Vem är han, dvs. vad vill han åstadkomma?

4)      Hur länge kommer han sitta på den posten?

5)      Är detta över huvudet taget förenlig med demokratisk tradition?

6)      Vad innebär detta för Sverige?

Det känns ytterst larvigt att jag, som tror mig ha koll på i alla fall det viktigaste som händer i världen, inte har en susning. Är det bara jag; beror det bara på att jag bott under en sten det senaste halvåret? Eller kan det vara så att det har varit rätt tyst om det hela och EU inte är en särskilt genomskinlig organisation?

Rätta mig gärna på den här punkten men av de 100-tals tak som rasat under snön denna vinter, har inte de flesta varit mindre än 25 år gamla? Med andra ord är det inte snöns fel, det är konstruktionen som varit kass. Sverige ligger så långt norrut att snön är återkommande, i princip varje år. Det måste man ta hänsyn till om man ritar en byggnad. Slarv och inte force majeure.

Sak nummer två som mycket snö och is för med sig är att denna snö rasar ner från taken ibland. Står man då under kan man bli skadad. Sluta gnäll på det faktum utan ha uppsikt över vart ni träder. Att gnälla på fastighetsägaren kommer leda till att denne sätter upp skyltar som varnar för just ras och/eller spärrar av trottoaren. Det blir ju så fasligt mycket bättre av att gå på vägen.

I förbigående vill jag också nämna att det är dumt att på fyllan somna i snödrivor. Det har blivit testat många gånger. I synnerhet i Sverige, där under århundraden kombinationen kall vinter/värmande brännvin testats.

Kurt Tucholsky, som för övrigt namngett min gamla skola, gav ut denna dikt 1930. Man bör nog behärska tyska relativt bra för att förstå men dåtidens beskrivning av den stora börskraschen och  likheten med dagens finanssystem i allmänhet och statens försök att rädda banker medan dessa skor sig på elendet i synnerhet är så slående att jag inte kan låta bli.

Ur "Die Weltbüne"

Wenn die Börsenkurse fallen,
regt sich Kummer fast bei allen,
aber manche blühen auf:
Ihr Rezept heißt Leerverkauf.

Keck verhökern diese Knaben
Dinge, die sie gar nicht haben,
treten selbst den Absturz los,
den sie brauchen - echt famos!

Leichter noch bei solchen Taten
tun sie sich mit Derivaten:
Wenn Papier den Wert frisiert,
wird die Wirkung potenziert.

Wenn in Folge Banken krachen,
haben Sparer nichts zu lachen,
und die Hypothek aufs Haus
heißt, Bewohner müssen raus.

Trifft's hingegen große Banken,
kommt die ganze Welt ins Wanken -
auch die Spekulantenbrut
zittert jetzt um Hab und Gut!

Soll man das System gefährden?
Da muss eingeschritten werden:
Der Gewinn, der bleibt privat,
die Verluste kauft der Staat.

Dazu braucht der Staat Kredite,
und das bringt erneut Profite,
hat man doch in jenem Land
die Regierung in der Hand.

Für die Zechen dieser Frechen
hat der Kleine Mann zu blechen
und - das ist das Feine ja -
nicht nur in Amerika!

Und wenn Kurse wieder steigen,
fängt von vorne an der Reigen -
ist halt Umverteilung pur,
stets in eine Richtung nur.

Aber sollten sich die Massen
das mal nimmer bieten lassen,
ist der Ausweg längst bedacht:
Dann wird bisschen Krieg gemacht!

Nyhetssändningar i detta land brukar vara 30 minuter långa. Häri redovisas dygnets nyheter dag efter dag . Det finns en nyhetsredaktion som väljer vilka nyheter som får komma med och vilka som inte får det. Om sändningen börjar med skvaller och enskilda öden så borde det rimligtvis inte ha hänt något viktigt i världen. Rimligtvis. Men även om Knut, en vansinnigt oviktig isbjörn, blir dagens toppnyhet innebär det inte att det inte hänt saker i övriga världen som kan ha stor betydelse för oss. Vi, vare sig vi vill det eller ej, tillhör världen och vår ekonomi är starkt knuten till övriga marknader.  Tyvärr, måste jag ändå inflika då jag inte finner världens ekonomi vara vare sig rimlig eller genomtänkt utan mest som ett gigantiskt pyramidspel utan slut. Mer om detta någon annan gång.

Nyheterna kallas alltså de sändningar där dagens händelser från när och fjärran redovisas. De senare åren tycker jag dessa sändningar förlorat oerhört i kvalité och inslagen verkar mer och mer bestå av enskilda öden, så som Knut, Anna Nicole Smith, Big Brother deltagare, Anna Anka med flera har fått mer och mer utrymme i seriösa nyhetssändningar. Annat, som kan vara betydligt viktigare får stå tillbaka. Däribland bakgrundsinformation som ofta är oerhört viktiga för att folk inte bara skall ”tycka” olika saker utan ha en vettig grund att utgå ifrån när beslut skall fattas. Som det är nu så uppfattar i alla fall jag nyheterna generellt vara en ohelig allians mellan ”E!” och nyheter som faktiskt är viktiga för folk.

Även seriösa nyhetsmedier har mer och mer närmat sig aftonblaskorna vilket försvårar möjligheterna att a) inse vad som är viktigt och vad som är skräp, b)ta reda på i vilket sammanhang nyheten presenteras (Burmesiska munkar som skjuts ner handlar exempelvis inte om munkar utan ett totalitärt system som ingen bryr sig om), c) förstå hur saker och ting leder till andra saker och ting här i Sverige samt d) i sammanfattningen agera och exempelvis försöka rösta efter sakförhållanden och inte efter subjektiva åsikter grundade på rapporteringen om enskilda öden.

En nyhet kan enligt journalister bara användas ett fåtal gånger, innan den är ”urvattnad”. Så kan jag tänka mig frustrationen, då jordbävningen i Chile stal showen från den i Haiti, som det inte längre pratas om.  Irak nämns i notiser vid bombattentat trots att landet har blivit relativt stabilt efter ”the surge” och kanske framför allt efter att Iran har annat att tänka på just nu.

Slutligen så hade jag blivit oerhört nöjd om nyheterna började med ”Idag har det inte hänt något av intresse, så vi visar en repris från 1982 istället”. Å andra sidan hade jag varit ytterst nöjd om sändningarna hade skippat all ”infotainment” och istället fyllt ut tiden med bakgrundsanalyser.

Exempel på sådana skulle kunna vara ”varför Sverige inte har någon säkerhetspolitisk analys värd namnet efter 2014”. Den senaste är från 2008 och blev inaktuell i samband med georgienkriget samma år.

”Hur kommer det sig att banker får låna ut pengar, samtidigt som de bara behöver ha täckning för 10% av utlånat kapital?” Lånar en bank ut till en annan så kan den i sin tur göra samma sak. Massor av utlånade pengar med minimal täckning är mig veterligen en rätt kass idé.

Ni kommer säkert på fler saker ni funderat på.

I mitt senaste inlägg om politik skrev jag bland annat om hur politiker oftast väljer efter partiets linje; konstigt vore det annars då endast en majoritet kan fälla avgörandet i Riksdagen. Frågan är då vad som händer om de väljer efter eget tycke. Jag har svårt att se att man kommer överens när det handlar om så pass många människor. Omröstningen om FRA- lagen är ett sådant exempel som ligger nära till hands. En del riksdagsledamöter ställde sig inledningsvis mot det lagförslag det egna partiet ville klubba igenom och hade därmed kunnat stjälpa det hela. Efter övertalningsförsök ändrade sig dock de flesta och röstade efter partilinjen. Camilla Lindberg (Fp, inte släkt med undertecknad) röstade emot, Birgitta Ohlsson (Fp) lade ned sin röst och 67 ledamöter var inte närvarande. Självfallet kan man bara spekulera vad som skedde bakom lyckta dörrar men det är ändå symtomatiskt för hur det fungerar i vårt land. Är en politiker en medborgare med fri vilja eller blir denne direkt eller indirekt tvungen att rösta som denne är tillsagd? Är inte detta i så fall att betrakta som bestickning eller hot och i så fall lagvidrigt? Är det möjligt att övertalning utan hot eller löften förekommer i alla de tillfällen då någon vill gå emot partiet?

Jag tror att i de flesta fallen så vet enskilda politiker vad det innebär att lämna den inslagna vägen och säger inte vad de tycker utan röstar som de förväntas i förhoppningen att de någon gång blir belönade för sin lojalitet. Är det så, så är det inget märkvärdigt utan fullt i enklang med människans natur men det innebär inte att det är rätt.

Om jag vill uträtta något politiskt måste jag, ohyggligt enkelt beskrivet, engarera mig. Utan medel eller kunskap innebär det att jag måste bli aktiv medlem i ett redan etablerat parti. Här kommer jag inte få några förtroendeuppdrag (utom kanske i SD, som värvar politiker över facebook) utan kommer förmodligen stötta partiet i kaffekokning och dylikt. Har jag skött mitt jobb väl och, genom att aktivt ha ställt mig bakom partiet, kanske jag med tiden får större och viktigare uppdrag. Tills den dagen då jag går emot partiet och hamnar i kylan. Gör jag inte det utan lyckas jobba mig uppåt kanske jag en dag sitter i riksdagen. Med mig har jag nyckeln till framgång; alltid för partilinjen, aldrig emot. Hur kan jag då fortfarande se mig själv som representant för folket? Jag är ju faktiskt där jag är genom att vara representant för partiet.

Detta leder in på frågan om hot eller bestickning. Om jag, mot förmodan skulle hamna så högt upp i den politiska hierarkin, så går det inte att dolt skyffla undan mig när jag väl bestämt mig för att gå emot partiet. I synnerhet inte när jag öppet deklarerar så. Vad man kan göra är att muta mig genom att lova mig en bra befattning, bara jag röstar rätt, eller att hota mig. Förmodligen behövs inte det sistnämnda, ty vem vill jobba med mig när jag visat att det inte går att lita på att jag röstar rätt? Hur som helst så tror jag att det är så det fungerar. Det verkar både rimligt och troligt. Men jag tycker inte att det är rätt; tvärtom lutar jag mot att yrkespolitiker aldrig kommer att sätta nationen främst utan partiet.

Det som inte får förglömmas är att en politiker vars parti fått 30% av rösterna representerar 30% av dem som röstat och inte röstat blankt, inte av folket. Vi regeras alltså utav människor som inte ens var tredje svensk ville ha.

Kollade på denna film nyss och även om det inte är en jättebra film så är den ett intressant tankeexperiment. Detta blir inget filmreferat men kortfattat går filmen ut på att alla människor har en surrogatrobot genom vilken folk lever sina liv utan att gå ut ur lägenheten. Någonstans tror jag att det kommer finnas fler och fler människor som kommer att sköta sina liv genom nätet.  Nu är jag inte direkt teknikfientlig och dessutom något lat vilket ledde till att jag redan för tio år sedan retade mig på att jag inte kunde beställa hem mjölk från butiken på andra sidan gatan. Och tänk vad säkert det blir när man slipper gå ut i vida världen!

Problemet är att säkerhet kommer till ett högt pris när det innebär att man måste sluta leva. Dessutom så måste man betänka att de flesta olyckor sker i hemmet. Igen, det är en oerhörd stor skillnad mellan den osäkerhet man känner och faktisk fara. Det verkar som om summan av de saker vi kan vara rädda för samtidigt är konstant, vilket innebär att vi i dagens samhälle gör oerhört mycket för att skydda oss emot saker som bara för några år sedan aldrig var några problem. De senaste 30 år sedan har vi gjort västvärlden till en oerhört säker plats; bilbälten och säkrare bilar, säkrar sjukvård och hem. flyg. Bättre sjukvård och renare hem. Fler gator är upplysta och folk blir allt äldre. Är vi lyckligare idag? Känner vi oss säkrare nu än vad folk gjorde för 30 år sedan? Jag tror inte det.  Om det inte är så, är det då vettigt att lägga vår kraft på att hela tiden öka just säkerheten? I synnerhet då vi rör oss allt mindre, har allergier som aldrig förr för att våra hem är för rena, överlever bilolyckor men klarar oss som kollin, lever längre men kommer ändå inte ha pension till drägligt levene och de sista fem åren med taskigt minne och vuxenblöjor är numer kanske tio år. Är det värt det?

Vi kommer nog alltid oroa oss,menom vi skulle ta och fundera över om det är befogat? Var förvissade om att alla dör förr eller senare och finn tröst i tanken att ingen kommer undan i det långa loppet.

EDIT- Så här stod det i min text: "Det verkar som om summan av den farkommer att blir ett de största problemet i framtiden att  vi kan hantera är relativt lika vilket innebär att vi i dagens samhälle gör oerhört mycket för att skydda oss emot saker som bara för några år sedan aldrig var några problem."
Varför reagerade ni inte? Varför var det ingen som skrev ett ilsket mail och upplyste mig om att jag är en illiterär sopa? Varför har inte min kära fru upplyst mig om att jag skriver idiotiska meningar utan nening? Skärp er! Tnr 122322